Saturday.
Efter ett antal galna dagar känner jag att jag äntligen hittat tillbaka till mitt jag igen, att jag tagit mig upp på spåret. Det har varit så galet, så fruktansvärt hemskt och så förvånande skönt. Att slå i botten och trycka sig upp igen. Det är precis det jag känner att jag gjort. Lite skadad, väldigt skakad men alive. Det kommer att bli jäkligt jobbigt många fler gånger, det vet jag. Men jag vet att jag klarar det. Och att allt kommer att bli bättre. Allt ska bli bättre. Man får må dåligt, det måste jag också erkänna för mig själv. Nu ska jag enbart fokusera på saker som gör att jag mår bra, lyssna till de fantastiska människor som finns runt omkring mig och ta tillvara på deras råd och stöd. Ikväll ska jag ut och dansa igen. Inte på grund av någon manisk vilja utanför att jag verkligen vill. Och det känns underbart härligt. Jag känner mig klarare i huvudet än jag gjort på länge. Och nu kan jag andas ordentligt.
Många kramar /H
