Sammanfattning 2009
Så för att sammmanfatta 2009 så var det helt okej, fram till några dagar in på det nya året då jag fick veta många hemska saker som hänt i slutet på det gamla. Andra saker som hänt som jag inte tagit upp är tillexempel Belgienresan i... när var det det var? November? Ja, någon månad sen (men det känns som år) och som var en resa jag kommer att minnas. Eller hur, Sara? ;)
Sen har det hänt mycket kroppsligen för mig också. Har gått ner en hel del men nu är det totalstopp. Inte så att jag inte kan gå ner mer, men jag ska inte gå ner mer. Har insett mer och mer att när det kommer till kritan så är ingen särskilt brydd om hur jag ser ut i kroppen mer än jag själv. Ja, och så familjen såklart, som får veta hur jag tappar hår och får ont i rumpan av att sitta ner en längre stund, hur skakis man blir av att inte äta ordentligt och det ständiga dåliga samvetet och så vidare. Jag har börjat fundera över vem eller vad jag egentligen tävlar mot? Vad strävar jag efter? Vad är mitt mål med att gå ner i vikt? Och så har jag insett, med allt som har hänt på sista tiden, att det verkligen inte spelar någon roll vad du väger. Känns riktigt patetiskt att gå omkring och tänka på det hela tiden när det händer hemska grejer med andra där de inte kan välja om de vill vara med om sakerna eller inte och att människor kämpar med verkligt jobbiga saker. Så gör inte vikten till något problem när du fortfarande kan välja!
"Jag bantade ihärdigt i två veckor och det enda jag förlorade var två veckor av mitt liv."
"Eva är inte fet, hon är bara lite fluffig." (Hoho, det får ni gärna kalla mig! Det låter så gulligt. :D)
Vill jag se ut såhär?
Eller kanske såhär?
ALDRIG! Det kommer alltid att finnas saker vi vill ändra på och som vi inte kommer att få. Nu har jag tillexempel "tappat" hälften av mina bröst känns det som. Och jag saknar dem! Så nu är jag inte heller nöjd med hur det blev ändå! Och hey, är det inte bland annat det som gör oss unika? Att vi ser olika ut? Det är så lätt att känna att vi vill ha vad andra har, och utan att veta om det kanske de vill ha det vi har! alltså: se till vad du har. Inte vad du inte har. Jag vet att jag fortfarande har mycket att ta av och det är jag glad för. Andra kanske skulle gå längre, men nu är min gräns nådd och jag vill använda min tid till annat än att tänka på vad jag stoppar i mig. Min kropp är värd mer än så.
Jag är värd mer än så.
Kramar /H
