Gårdagen
Känner av fossingarna av gårdagen. Jag dansade som aldrig förr. Har aldrig heller svettats så mycket som då tror jag. ;) Jag hatar att svettas bland folk jag inte känner men på dansgolvet, där det är mörkt och bara pulserande musik känns det helt okej, då jag vet att alla svettas minst lika mycket som mig. Håller på att träna upp lite dansmoves i taget. Då är det bra att man har människor runt omkring att inspireras av också. :) Sen var jag bland fantastiska människor och det drog ju inte ner stämningen precis.
Idag ska jag ut och åka skidor, arbeta lite med musklerna så att jag inte får värsta träningsvärken (som jag brukar slippa nuförtiden. Yey!) och för att få vara ute i den häärliga solen. Till helgen ska jag och Sarisparis förmodligen på Umeåopen och se Khoma, en "gammal" lärare till henne är sångare i bandet. Kul, kul. Sen ska vi förhoppningsvis ut och dansa någonstans på lördag. Om det blir i Piteå eller Umeå får vi se. Ut ska vi i alla fall, det har jag bestämt. Det har blivit mitt nya beroende. Hahaha inser nu att det är söndag och fortfarande helg idag och jag planerar redan för nästa. Men jag mår bra av att hålla igång. Så då ska jag se till att göra det. Ingen som tar skada av det, bara jag som får bättre kondition och bättre på att dansa. :)
Tyvärr blir det inga foton sen gårdagen, hade inte kameran med. Men det kommer fler gånger (ja, varje helg resten av livet typ ;)
Ha en härlig söndag allesammans!
/H
Ja, det var trevligt igår, synd bara att det var så enformig musik, var som att det bara hade fem låtar som det spelade om och om. Hihi, vad roligt att du är så dansugen, vi får gå ut någon mer gång :)
Hej Hanna!
Så tråkigt att höra, allt verkar hända på en gång men du gör helt rätt att försöka hålla igång, kom ihåg bara att ibland tillåta dig själv att stanna upp emellanåt! En av mina allra bästa vänner skickade mig ett sms en gång (typ 10 år sedan för övrigt, men ändå ;), jag fick detta efter ett uppbrott med min första "ordentliga" kärlek och på något konstigt sätt kändes allt lite bättre efter det. Kom att tänka på det när jag nu läser ditt inlägg! Det är egentligen en rad från en låttext av Lasse Winnerbäck, men jag finner det ändå passande.
"Vi är de som kan dansa när det kränger för hårt."
Glöm aldrig det!!
Många kramar/Maria
